Ute i brandområdet i Västmanland.
Foto Jenny Gustafsson, Länsstyrelsen Västmanland

Frivilligas roll under skogsbranden

Reportage | Andreas Weiborn

Flera debatter har uppstått efter sommarens stora skogsbrand i Västmanland. En av frågorna som diskuterats har varit den om frivilligkrafternas roll i det svenska krishanteringssystemet. Är stort frivlligengagemang ett tecken på svaga och otillräckliga myndigheter, eller på ett livaktigt civilsamhälle som bidrar till högre resiliens? Och vad gör egentligen frivilliga under en kris? Andreas Weiborn, som ledde en frillig resursgrupp under skogsbranden, reflekterar här över sina erfarenheter.

Torsdag 31 juli 2014 c:a kl 13:30 kom larmet till det som skulle bli Sveriges i modern tid största skogsbrand. När händelsen först rapporterades i media antogs det till en början att vara en brand som andra bränder. Sakta började dock bilden förändras in mot kvällen den 1 augusti – detta i takt med att både traditionella och sociala medier började återge bilder om branden. I sociala medier började det sakta men säkert spridas en bild om ett händelseförlopp utöver de normala skogsbränder som brukar uppstå i länet.

Rapporteringen om skogsbranden fortsatte kommande dag med ökad intensitet i massmedier och sociala medier. Under sen eftermiddag kom det första av flera telefonsamtal, vilka alla skulle handla om att Frivilliga Resursgruppen (FRG) Västerås eventuellt skulle komma att larmas ut och hjälpa till med branden. Västerås stad hade tagit kontakt med Mälardalens brand- och räddningsförbund (MBR) och där erbjudit att FRG Västerås skulle stödja MBR i deras arbete.

Sent på lördagskvällen fattades beslut om att FRG skulle sättas in och larmet gick ut till gruppen. På söndagen den 3 augusti startade gruppen sitt arbete. Samling skedde vid Vallby brandstation, vilket även skulle bli utgångspunkten varje dag under insatsen. Inledningsvis bistod MBR med fordon. Samtidigt som gruppen påbörjade sitt arbete etablerades en funktion som kom att benämnas ’bakre stab’ inne vid MBR:s ledningscentral. Bakre staben hade till syfte att initialt sköta samband med gruppens medlemmar samt att hantera planering och försörjning av FRG personal de kommande dagarna, då det redan i ett tidigt skede bedömdes bli en långvarig insats.

Från det att insatsen inleddes arbetade gruppen med Facebook som en kanal för att kommunicera med allmänhet samt informera om gruppens arbete – detta i syfte att öka insikten samt insynen i arbetet. Facebook blev en viktig informations- och kommunikationskanal under hela insatsen. FRG-personal använde sig i början av kommunikationssystemet Rakel, men detta kom senare under insatsen att överges som sambandsfunktion.

Den roll som undertecknad kom att ha under insatsen inleddes först på eftermiddagen den 3 augusti med tjänstgöring i bakre stab. En tidig reflektion under insatsen var att branden skulle vara en allvarlig händelse som skulle behöva stora resurser från samhället, men också sätta samhällets resurser under stor prövning. Där skulle både stora och små värden komma att riskera att skadas. Under denna händelse skulle Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) koncept FRG och frivillighet få en betydande roll, i takt med att brandens geografiska omfattning växte.

Inledningsvis var uppgifterna få. Detta bör troligen ses dels som ett resultat av okunskap om vad frivilliga och FRG-konceptet går att använda till under kriser, dels som en ovana från aktörer i en kris om vad konceptet är. Flera företrädare för aktörer som på ett eller annat sätt medverkade i insatsen vittnade om att det hade funnits en gemensam fråga om vilka de “blå västarna” egentligen var.

Först på söndagskvällen började gruppen få uppgifter som de skulle hantera. I huvudsak var dessa uppgifter av logistisk karaktär, vilket innebar att gruppen skulle förse räddningspersonalen med nödvändiga förnödenheter såsom mat och vatten – detta  i syfte att bibehålla moralen och orken hos den personal som tjänstgjorde under insatsen. Från FRG:s första dag på insatsen var gruppen engagerad och fokuserad på att lösa de uppgifter som givits. Detta bör ses som en förutsättning för en grupp att kunna klara av en uppgift som omgärdas av både stress och osäkerhet.

FRG:s uppgifter kom att växa och inför tisdagen uppfattade den bakre staben att behovet av FRG:s stöd skulle öka i takt med att insatsens omfattning växte. Därför togs en initial kontakt med en FRG-ansvarig från annat län. Det resulterade i att det kom frivilliga resursgrupper från andra län och stöttade under insatsen. I takt med att FRG-insatsen växte kom även undertecknads roll att stegvis öka och flyttades till den operativa ledningsstaben i Ramnäs. Därefter övergick rollen i att leda FRG Västerås insatser som då i huvudsak bestod av den logistiska funktionen.

Under en kris är det normalt räddningstjänsten som möter de spontana frivilliga men under skogsbranden i Västmanland fick FRG Västerås bland annat vara en av de aktörer som fick möta spontanfrivilliga. Denna form av frivilliga bör ses som en stor resurs, men den måste kanaliseras för att hanteras effektivt. Inledningsvis saknades struktur för hur dessa personer skulle hanteras men former växte fram efterhand – i takt med att FRG Västerås blev allt mer professionell mot uppgiften.

Genom att etablera samverkan med en av flera Facebook-grupper som koordinerade allmänhetens insamlingar av förnödenheter kunde FRG Västerås kanalisera och effektivisera detta engagemang. När antalet FRG:are ökade så gjorde även uppgifterna det. De uppgifter som resursgrupperna hade var att hjälpa till med logistik, mat, IT-stöd, stabstjänstgöring, administration och loggföring, ställa upp med vaktposter samt sköta uppsamlingsplatser och centrallager. Verksamheten bedrevs dygnet runt.

Den 11 augusti inbjöds FRG att delta i ledningsstaben. Undertecknad fick rollen att representera resursgrupperna i staben och med det blev det också undertecknads roll att företräda hela FRG mot insatsen. Därmed gavs FRG samma status som övriga aktörer som deltog i insatsen, såsom Polisen, Försvarsmakten och Länsstyrelsen. Detta bör ses som en unik händelse för konceptets utveckling. I och med att FRG fick representation i staben så förbättrades möjligheterna till samverkan med insatsens övriga aktörer.

Utöver att företräda FRG i staben kom dagarna att handla om att se till att gruppen för Västerås fungerade och hanterade frågor som uppstod under den dagliga verksamheten. Ett viktigt fokus var att säkerhetsställa att alla, trots det krävande sammanhanget, åt och drack ordentligt. Samtidigt genomfördes dialoger med företrädare för de andra grupper som var på plats. Vid dessa dialoger gavs korta lägesbilder om respektive grupps verksamheter och uppgifter, samtidigt som eventuella problem och behov av åtgärder behandlades.

Då FRG-konceptet är konstruerat för kommuners krishantering utgjorde skogsbranden i Västmanland en ny utmaning, som ledde till att grupperna bedrev sina verksamheter som autonoma enheter. Dialogerna med de andra grupperna var därför nödvändiga. Utifrån undertecknads perspektiv hade ett annat upplägg på FRG organisering under insatsen varit önskvärt och bör beaktas i framtiden.

Utöver över det som nu har redogjorts för kom ledarskapet också att handla om att hantera olika situationer som uppkom. Det kunde handla om att ta beslut i olika frågor eller reda ut oklarheter. Sammantaget var FRG Västerås insats den första för gruppen, och den lär bedömas som lyckad. För FRG-konceptet bör hela insatsen ses som ett genombrott. Efter 14 dagars insats avslutades det hela den 17 juni, varvid räddningsledaren Lars-Göran Uddholm tackade FRG. Vid ceremonin deltog ett 50-tal FRG:are men antalet personer som tjänstgjorde i frivilliga resursgrupper under insatsen som helhet bör minst bedömas till 150. Trots den stora tragedi som branden i grund och botten är, så är denna insats för civilsamhället och FRG ett genomslag och en milstolpe i svensk krishantering. Undertecknads uppfattning är att frivillighet och FRG har en roll att fylla i framtidens krishantering och att den samlade kraften som frivillighet är kan vara ett verktyg som går att använda i syfte att avlasta insatsaktörer under så väl korta som längre perioder

Andreas Weiborn
FRG-ledare
Deltagare i 
Försvars och Säkerhetsakademin 2014

För närvarande genomför FRG Västerås en egen utvärdering över insatsen. I den kommer gruppen att presentera sina officiella redogörelser och lärdomar från insatsen. Utvärderingen bedöms att vara klar under november. Intresserade som önskar ta del av den kan anmäla intresse via e-post: frg.vasteras@gmail.com

Är stort frivilligengagemang ett tecken på svaga och otillräckliga myndigheter, eller på ett livaktigt civilsamhälle som bidrar till högre resiliens?

Relaterade filer

Inga relaterade filer

Tillbaka

Analys

Analys | Henrik Karlsson
21 December 2016

Analys | Minou Sadeghpour
27 September 2016

Analys | Johan Larnefeldt
21 Januari 2016

Analys | Johan Larnefeldt
20 Januari 2016

Artiklar

Artikel | Henrik Karlsson
4 Maj 2017

Artikel | Fredrik Müller-Hansen
28 April 2017

Artikel | Henrik Karlsson
11 April 2017

Bataljonsuppställning med de delar av Nordic Battlegroup som deltar i deployeringsövningen Bold Lightning. Core Battalions trosskompani

Artikel | Dan Wennerholm
24 Mars 2017

Opinion

Opinion | Jens Pettersson
13 Mars 2017

Opinion | Jennifer Unelius
3 Mars 2017

Opinion | Lena Nyberg
17 Mars 2016

Opinion | Ida Texell
12 Januari 2016

Reportage

Reportage | Dan Wennerholm
28 Oktober 2015

Ute i brandområdet i Västmanland.

Reportage | Andreas Weiborn
24 September 2014

Vår webbplats sparar viss data (cookies) som vi använder för statistik och utveckling. Läs mer...