Cyberövning
Amerikanska soldater under övning. Foto: Flickr/Lawrence Torres III (U.S. Army)

Cyberhot måste tas på allvar

Stockholm |

Under årets Nordiska konferens diskuterades bland annat cyberhot och dess effekter. Om cyberhot inte tas påtillräckligt stort allvar kommer dagens samhälle att bli ännu mer sårbart. Detkrävs ökade satsningar på såväl nationell nivå som inom EU- ochNato-samarbeten.

2007 utsattes Estland som första land i världen för enkoordinerad cyberattack och i höstas var cybervapnet Stuxnet på mångas läppar. Stuxnethandlade om en industrimask som identifierades som ett avancerat cybervapen medmålet att, enligt många källor, sabotera Irans kärnkraftverk. Efter detta ficknog många revidera sin syn på cyberhot. Cyberhoten blev betydligt verkligareoch Stuxnet beskrevs som en av de mest avancerade maskar som någonsin skådats.

Stuxnet och attacken mot Estland har av förklarliga skälfått stor uppmärksamhet men det är viktigt att hålla i minnet att cyberbrottkostar företagen världen över uppskattningsvis 7 biljoner kronor årligen. Det behövs ett ökat fokus på denna typ avhändelser.

I EU:s inre säkerhetsstrategi återfinns cyberhot som enviktig del. På Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen 2011 sa CeciliaMalmström, EU-kommissionär med ansvar för inrikes frågor, att cyberhot ochcyberbrott kräver internationellt samarbete. På Nordisk konferens ingick ett besök på Cooperative Cyber Defence Centre of Excellence i Tallinn,som är en Nato-ackrediterad multinationell organisation vilken tillhandahållerutbildning, konsultering, ’lessons learned’, forskning och utveckling inomcybersäkerhet till både allierade och partners. Centrets uppgift är attförstärka förmågan, samarbetet och informationsutbytet inom Nato och mellanNatoländer och partners när det gäller cybersäkerhet.

Estland har, föga förvånande, de senaste åren lagt nedåtskilliga summor på att förbättra cybersäkerheten. Dessutom är landetsexpertis inom området välkänd. Redan 2003, före landets officiella anslutningtill Nato, föreslog Estland skapandet av ett ”Cyber Excellence Center”. 2008 blevdetta verklighet, men det är viktigt att påpeka att centret inte är del avNatos försvarsstruktur och inte finansieras via Natos budget. Det styrs ochfinansieras via en multinationell styrgrupp bestående av: Tyskland, Spanien, Estland, Ungern, Italien, Lettland, Litauen ochSlovakien (oktober 2010). Men alla centrets produkter och resultat ärtillgängliga för Natos medlemsländer såvida länderna inte själva ålagt sigrestriktioner. Centret har fyra fokusområden; lagar och policy, koncept ochstrategi, taktiskt område och skydd av kritisk infrastrukturinformation.

Cyberhot är komplexa och övergripande och kan anta olikaskepnader, vilket de fyra fokusområdena visar på. Det är på många sätt också enutveckling av den traditionella krigföringen och ett exempel på just detta ärkriget i Georgien 2008 där landet samtidigt utsattes för en omfattandecyberattack. Om cyberhot inte tas på tillräckligt stort allvar kommer dagenssamhälle att bli än mer skört och bräckligt. Ett ökat samarbete inom dettaområde måste prioriteras och ske på många fronter; både på nationell nivå,EU-nivå och i Nato-sammanhang. 


Cindy Sturesson, programansvarig Folk och Försvar 

Cecilia Malmströms anförande vid Rikskonferensen 2011 finns att ladda ned här under "Ladda hem tal och presentationer".

Taggar

Tillbaka

Lägg till en kommentar