"För att leva upp till resolution 1325 måste vi jobba med jämställdhet i fredstid"

När Nobelkommittén deladeut årets fredspris var det med ett tydligt genusperspektiv på säkerhetspolitikoch fredsbyggande arbete. För EU:s del är det viktigt att arbeta medjämställdhet i fredstid och öka representationen av kvinnor i unionens insatser,för att förbättra kvinnors situation i väpnade konflikter. Det menarMikael Gustafsson, purfärsk EU-parlamentariker för Vänsterpartiet ochordförande i kvinnoutskottet.

Mikael Gustafsson tar emot mig på sitt arbetsrum påEuropaparlamentet. Han är ny på jobbet. På bordet framför sig har han lagt framnågra aktuella handlingar från utskottet för kvinnors rättigheter ochjämställdhet mellan kvinnor och män, där han valts till ordförande. Det harbara gått en och en halv vecka sedan han ersatte Eva-Britt Svensson somVänsterpartiets Europaparlamentariker.

- Att efterträda Eva-Britt är roligt och mycket utmanande,hon har gjort ett fantastiskt arbete, säger Mikael och återkommer ofta till atthan har mycket nytt att sätta sig in i.

Dagen efter intervjun ska han tillsammans med de andrautskottsordförandena träffa EU- kommissionen för att gå igenom vad denna skagöra nästkommande år. Under det mötet är den viktigaste frågan för honom mänsvåld mot kvinnor.

- I våras pekade EU-parlamenteti en resolution på behovet av lagstiftning om mäns våld mot kvinnor. Nu är detupp till kommissionen att fortsätta det arbetet. De måste ta fram enhandlingsplan, det har de ännu inte gjort.

Mäns våld mot kvinnor och att mainstreama ettjämställdhetsperspektiv i EU:s arbete är de viktigaste prioriteringarna förMikael Gustafsson som utskottsordförande. Båda har konsekvenser för kvinnorssituation i krig. Utskottet behandlar just nu ett initiativbetänkande om ”Kvinnorssituation i väpnade konflikter”. I betänkandet konstateras att EU ochmedlemsländerna har lång väg att gå för att kunna genomföra kraven i FN:sresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, samt efterföljande FN-resolution1888 om sexuellt våld mot kvinnor och barn i väpnade konflikter. Trots att EUsatt upp en handlingsplan för genomförandet av FN-resolutionerna och antagitriktlinjer mot våld och diskriminering mot kvinnor och flickor, så har endast tretton medlemsländer tagit fram egna handlingsplaner för att genomföra 1325. Arbetetgår långsamt och att det är så få kvinnor som arbetar med försvarsfrågor kanvara en av anledningarna till detta. Men initiativbetänkandet har väckt stortintresse i utskottet med många förslag på ändringar, ofta för att stärkainnehållet.

Mikael Gustafsson pratar engagerat om att ett jämställdhetsarbete måste genomsyraarbetet på alla nivåer. Det är en förutsättning för att förbättra kvinnorssituation i väpnade konflikter på lång sikt, men det är inte alla som ser attdet finns könsstrukturer som underordnar kvinnor.

- För att leva upp till kraven i resolution 1325 måste vijobba med jämställdhet i fredstid. Ojämlikheten är en orsak till sexuellt våldi krig och det får effekter för räddningsinsatser och arbetet ikonfliktsituationer. Det är viktigt att synliggöra könsstrukturer som gör att kvinnorinte får prata med män eller lämna sitt hem utan manligt sällskap. Det är enanledning till att det är så viktigt att höja den låga representationen av kvinnornär EU gör insatser i konflikter, säger Mikael Gustafsson.

Det faktum att många våldtäktsmän i konfliktsituationer gårfria betonas också i betänkandet. Att straffriheten måste avskaffas försexualiserat våld mot kvinnor och barn har påpekats av mångafrivilligorganisationer och av Margot Wallström som är FN:s särskildarepresentant för sexuellt våld i krig och konflikter.

- Det är otroligt viktigt att de ansvariga ställs tillsvars, våldtäkt är ett vidrigt sätt att föra krig på. Det är viktigt att inteenbart förövarna ställs till svars utan att även de ansvariga som sanktioneratdessa brott ställs hålls ansvariga. EU behöver ta upp frågan om straffrihet. Ochom representationen av kvinnor i EU:s insatser blir högre kommer frågan också lyftasoftare. Män och kvinnor sitter på olika erfarenheter och ökar man kvinnorsrepresentation lyfts också kvinnors perspektiv oftare, säger Mikael.

Om resolutionen om kvinnors situation i väpnade konflikterantas av Europaparlamentet skulle det vara en påtryckning om att det är viktigtatt arbeta med 1325 och ett sätt att lyfta frågan mot länderna. Men ansvaretför säkerhets- och utrikespolitiska frågor i EU ligger inte hos EU-parlamentet,utan är ett område där medlemsländernas ministrar ensamt fattar besluten. Påfrågan om EU-parlamentet ändå kan påverka i den här frågan svarar han positivtoch pekar på svenska erfarenheter:

- Det går att få gehör för de här frågorna. I Sverige har vigjort framsteg och fått Försvarsmakten att lyssna på vikten av ett jämställdhetsarbete.Till exempel arbetar vi nu med genusrådgivare inom försvaret. Kan man övertygaSveriges försvar om att det är viktigt borde man kunna övertyga de övriga ländernaockså.

Mikael Gustafssons företrädare var en av få kvinnliga ordförandeför ett utskott i EU-parlamentet. Hur ser han, som återkommande betonar viktenav kvinnors representation, på att hon ersatts av en man?

- Det är absolut en relevant fråga, men den viktigare fråganär varför så få kvinnor sitter i de andra utskotten. För mig är jämställdhetinte en kvinnofråga utan en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. Jagkommer aldrig veta hur det är att vara kvinna eller hur det är att bli diskriminerad.Däremot kan det vara så att jag kan öppna dörrar som en kvinna tyvärr inte kanöppna, att andra män kanske lyssnar mer på mig för att jag är man.

Intervjun avbryts när Mikael måste rusa iväg på ett av sinaförsta möten med utskottssekretariatet. På språng genom EU-parlamentets rymligaoch ljusa lokaler småpratar han om att arbeta i EU:s hjärta, som kan tyckas varalångt från Tyresö och Nynäshamn varifrån han har erfarenhet som kommunpolitikermed ansvar för jämställdhet och barnomsorg. Hur kan kommunens arbete jämförasmed Europaparlamentets arbete?

- Det är samma strukturer som styr jämställdheten mellan mänoch kvinnor här som i en svensk kommun, säger Mikael innan han hastar vidaretillsammans med assistent och pressekreterare. 

Emma Stark, frilansjournalist